Förbereda mig

Nä, jag gör de här som jag brukar. Jag vet inte så mycket om vad jag ger mig in på och jag orkar inte sitta och googla ihjäl mig. Jag vet inte vilka språk man pratar eller vilken valuta gäller men jag tror att de löser sig ändå.
Blir mest nervös när jag kikar runt.

Saker att oroa mig för de har jag redan, här kommer en liten lista.

Maten.
Tänk om de är äcklig mat? Typ majsgröt och kokt banan hela tiden?
De kan ju bli ett problem att vara hungrig i 5 mån.

Djur.
Kryp. Kackerlackor och sånt, tänk om de är där vi ska bo?
Eller värre, ormar.


Saknad.
Sakna familjen, vänner, vardagen osv.
Jag vet exakt hur löjligt de låter men just nu så känns de lite trist att missa några saker så som.
Våren som kommer, snön försvinner osv.
Valborg i Kittelfjäll
Midsommar
Första dagen som man kan sitta på uteservering


De är mitt livs äventyr som väntar, och de kommer flera somrar, vad är Umeå mot Afrika osv
Men just nu sån känns de lite trist..

13 dagar

Har varit runt på en liten "lång weekend" och kom hem tidigare idag.

Resan gick först till Varberg/Ullared/Toften/Gällinge senare till Lund.

Båda delarna var mycket lyckade.

Har under de senaste dagarna börjat att bli lite nervös. Blir lite nervis när jag inser att jag vet ju ingenting. Jag har ingen aning om vad som väntar mig. Alls.  Tur att de finns kloka och förståndiga i min närhet när inte jag är de.

Sedan så har jag börjar känna av detta "hejdåandet"

Först Anna i söndags och Oscar i går, jag blev lite överaskad över att jag tyckte de var sorgligt. Men de lär väl bli lite värre i helgen. 

Då bär de av mot Umeå och hejdåparty.

Jag vet att allt de är tidernas resa som jag ska göra osv. men lite läskigt är de ändå.

Jag har en listan med saker jag är rädd för men den kommer en annan dag.

3 veckor kvar

Idag är är de bra precis 3 veckor kvar.

Ja, hur känns de då? Egentligen så känns de ingenting, jag tror att de beror på att jag kan inte föreställa mig hur de kommer att vara.

Den 27 aug är de bestämt världens finaste gäng ska åka till Kroatien en vecka, och så klart ska jag med.

Jag längtar som mera dit nästan, jag kan föreställa mig hur de är och fantisera kring de. 

Men att tänka och föreställa mig hur Tanzania kommer att vara, de går inte, inte ens om jag tar i.

  

Ja, jag måste väl kanske börja ställa in mig på de hela. Googlar runt och kikar på allt möjligt. Läser lite bloggar från folk som är i TZ osv. 

Vaccinationerna är strax överstökade också, känns bra. Bara koleragrejset kvar, och de är som en liten hallonshot jag ska dricka de bör inte vara några problem.

Malariaprofylax har tagit första idag, de är jag lite nervös över tack vara fina människor i min omgivning som skrämmer upp mig med biverkningar.

Så jag vet vad jag kommer att tänka på innan jag somnar, nämligen:

 kraftlöshet, aptitförlust, olustkänsla, trötthet, feber, frossa, svettningar, andnöd, förändrade blodvärden, lågt eller högt blodtryck, rodnad, svimningar, bröstsmärta, störd hjärtrytm, besvär från mag-tarmkanalen, hudutslag, hudrodnad, klåda, håravfall, hudsvullnad (ödem), muskelsvaghet, muskelkramper, muskelsmärtor (myalgi), ledvärk, myrkrypningar, darrningar, rubbning i samordningen av muskelrörelser, kramper, oro, depression, skakningar, rastlöshet, glömska, förvirring, hallucinationer, psykotiska och paranoida reaktioner, humörförändringar, panikattacker, aggressivitet, synrubbningar, nedsatt hörsel och öronsusningar.